Moderskeppet»Artiklar»Foto & Video

Moderskeppets stora drönarguide

Angelica Bengtsson

Du som flyger drönare behöver ta ett “drönarkort”. Ett sorts körkort för drönare. Du behöver också registrera dig som operatör, och märka din drönare på rätt sätt.

Transportstyrelsen webbsida kan du läsa om vilka regler som gäller. Transportstyrelsens drönarsida guidar dig till vad just du behöver göra. Där hittar du också länkar till utbildningsmaterial och prov för drönarkortet.

Drönarreglernas fyra delar

  1. Drönarkort, registrering och märkning (För att ens få lyfta med drönaren)
  2. Flyg säkert och lagligt (Vid varje flygning)
  3. Fota och filma lagligt från luften (Fota och filma inte sånt som är förbjudet enligt lag)
  4. Använd dina bilder och filmer lagligt (Sök spridningstillstånd innan du delar dina bilder och filmer)

De två första punkterna handlar om att flyga lagligt, och de två sista punkterna om att fota och filma lagligt.

Drönarkort, registrering och märkning

Eftersom antalet drönare ökar varje år ökar riskerna för flygtrafiken. Därför har EU bestämt att alla som flyger drönare behöver utbilda sig.

Genom registrering och märkning ska det gå att spåra vem som flyger drönaren. Målet är att skapa ett säkert luftrum, och att öka samhällets förtroende för drönarna.

1. Utbilda dig

  • Bestäm vilken kategori du vill utbilda dig för. Har du en normalstor vanlig drönare, så rekommenderar vi A2, för den ger dig rätt att flyga i A1 och A3 automatiskt.
  • Ladda hem utbildningsmaterialet och läs in det.
  • Gör provet (kostnad 390 kr, gäller i fem år).
  • Gör ett flygprov, på egen hand, och intyga hos Transportstyrelsen att du gjort det.

Sen får du ditt drönarkort. Du hittar det på drönarsidan när du loggat in med Bank-ID.

Du hittar allt på Transportstyrelsens drönarsida. Gå igenom guiden så blir du rekommenderad rätt länk.

2. Registrera dig som operatör

Den som ansvarar för flygningen kallas operatör. Den som flyger kallas fjärrpilot. I vanliga fall är du själv både operatör och fjärrpilot. Du registrerar dig som operatör på drönarsidan. Det kostar 135 kronor, plus 135 kronor årligen i registerhållningsavgift.

3. Märk din drönare

När du registrerar dig som operatör får du ett ID-nummer. Märk din drönare med detta nummer. Vi rekommenderar att du använder en etikettmaskin och klistrar fast den etiketten på drönaren.

Flyg säkert och lagligt

När du har tagit ditt drönarkort och gjort registrering och märkning är det dags att flyga. Men, du får inte flyga var som helst.

Innan du startar, kolla Luftfartsverkets drönarkarta och Naturvårdsverkets karta över skyddade områden.

Nära flygplatser och helikopterplattor får du inte flyga utan att fråga först, det kan bli farligt för flygtrafiken.

Luftfartsverkets regler finns på tre ställen: AIP (Aeronautical Information Publication), AIP SUP (komplettering till AIP) och NOTAM (Notices for Airmen). Informationen i AIP är permanent, och syns i drönarkartan. SUP och NOTAM kan innehålla tillfälliga restriktioner som inte syns på kartan. Därför bör du kika in på Luftfartsverkets sida för att läsa SUP och NOTAM. SUP är någorlunda begriplig, men NOTAM är svår att förstå för den som inte är utbildad pilot eller flygledare. LFV:s Flight Planning Centre kan hjälpa dig att tolka NOTAM. Du når dem på telefon 08-7976340.
Är det ok enligt kartorna så gäller vanligtvis följande:

  • Du får flyga upp till 120 m höjd, över det krävs tillstånd.
  • Du ska alltid flyga inom synhåll.
  • Du ska alltid flyga så att det är säkert för andra personer.

Nära flygplatser finns två saker att ha koll på: området upp till 5 km från banan, och den större zonen som kallas kontrollzonen.

Olika flygplatser har olika regler, så kolla Luftfartsverkets karta, där står vad som gäller.

Vill du flyga nära en flygplats behöver du först ringa till tornet (flygtrafikledningen) och få tillstånd. Nummer till de stora flygplatserna hittar du hos Swedavia. Via LFVs växel 011-19 20 00 kan du bli kopplad till varje flygplats kontrolltorn.

För helikopterplattor gäller oftast att du behöver ringa operatören om du vill flyga närmare än 1 km från plattan.

Som drönaroperatör ska du också ha koll på tillfälliga regeländringar.

Kolla kartan först

Kolla upp vart du får flyga innan varje flygning.

Fråga flygplatsen

Vill du flyga i närheten av flygplats eller helikopterplatta, ta kontakt med tornet först och be om klartecken.

Hos Swedavia kan du hitta kontaktuppgifter. För mindre flygplatser, ring LFV:s växel för att bli kopplad, eller gör en sökning på nätet för att hitta telefonnummer direkt.

Fota och filma lagligt från luften

Det är tillåtet att filma och fotografera med drönare, men inte skyddsobjekt med fotoförbud.

Tänk också på att du samlar in personuppgifter, om personer går att identifiera. Det innebär att du inte ska fota eller filma personer på nära håll, som inte vill vara med.

Fråga personerna innan du fotar och filmar så nära att det går att se vem det är.

Använd dina bilder och filmer lagligt

Bilder och filmer tagna från luften får inte spridas utan ett godkännande.

Det finns undantag, som tex om dina bilder/filmer enbart visar offentlig plats, offentlig tillställning, bostadsbyggnader och tillhörande anläggningar, allmänna vägar.

De flesta bilder vi tar från luften innehåller mer än detta, tex horisont eller himmel. Då ska du söka spridningstillstånd för bilderna/filmerna. Spridningstillståndet är gratis.

Få dina bilder och filmer godkända

Sök spridningstillstånd gratis hos Lantmäteriet innan du delar dina bilder.

Det kan vara svårt att veta vad som är undantaget. Lantmäteriet ger några bra exempel här.

C-klassning: en indelning av drönare

Drönare delas in i klasser, beroende på hur stor skada de kan orsaka. En sorts säkerhetsklass, med andra ord.

  • Minst skada kan C0-drönare göra, alltså leksaker och små, lätta drönare.
  • Vanliga normalstora drönare faller i klasserna C1 eller C2.
  • Tyngre drönare klassas som C3 eller C4.

Det finns också fler klasser för specialfall, men du behöver ha koll på C0, C1 och C2.

Från och med den 1 januari 2024 kommer drönare som saknar C-klassning men som redan har släppts ut på marknaden före det datumet att kunna fortsätta flyga som begränsad A1 om de väger mindre än 250 g eller som A3 om de väger mindre än 25 kg. Läs mer om C-klassning på Transportstyrelsens sida om drönare.

Ordlista

Med drönarflygning kommer en hel del nya ord. Här får du koll.

Nytt begrepp Vilket betyder
Operatör Den som ansvarar för flygningen.
Fjärrpilot Den som styr drönaren.
Underkategori Kategorin “Öppen” delas in i A1, A2 och A3 beroende på riskbild för utomstående. När du tar drönarkort så gäller det för nån av dessa.
C-klassning En indelning av drönare beroende på vikt och säkerhetsrisk. C0, C1 och C2 är de vanligaste.
Övergångsregler Regler som gör att du får flyga med din drönare även om den idag saknar C-klassning.
Drönarkort Ett körkort för drönare. Kräver att du går en utbildning (läs en PDF) och gör ett prov digitalt.  Kallas också behörighetsbevis.
Registrering Du registrerar dig som operatör hos Transportstyrelsen.
ID-nummer Detta nummer är unikt för dig som operatör.
Märkning Att klistra fast ID-numret på din drönare, eller att märka elektroniskt.
Spridningstillstånd Ett godkännande från Lantmäteriet som visar att dina bilder/filmer får spridas. Det bygger på att de inte innehåller tex information om militära anläggningar eller liknande.

Vanliga frågor och svar

Men jag har köpt en drönare som väger under 250 gram – då gäller väl detta inte mig?

Jo, det allra mesta gäller ändå. Om din drönare väger under 250 gram, så behöver du inte utbilda dig eller ta drönarkort. Därför har DJI Mavic Mini 2 blivit populär. Den väger 249 gram. Men – du ska fortfarande registrera dig som operatör och märka drönaren. Och reglerna kring var du får flyga och hur du sprider bilderna/filmerna gäller ändå.

Jag köpte en liten drönare i leksaksaffären, vad gäller då?

Enligt Transportstyrelsen räknas leksaksdrönare inte in i dessa regler. Sen är det ju ändå smart att flyga med sunt förnuft, inte över folksamlingar eller nära flygplatser.

Jag har redan en drönare och den är ju inte C-klassad – vad gör jag då?

De drönare som saknar C-klassning men som redan har släppts ut på marknaden före 1 januari 2024 kommer att kunna fortsätta flyga som begränsad A1 om de väger mindre än 250 g eller som A3 om de väger mindre än 25 kg.

Försäkring

Du som använder drönare helt privat måste inte ha en försäkring, men det kan vara bra ändå. Viktigast är att du har skydd för skador som drönare orsakar andra, tex om den kraschar in i en byggnad, ett fordon eller skadar personer. Där kan det nämligen bli riktigt dyrt för dig.

I vissa försäkringsbolag kan du också teckna en försäkring för själva drönaren, men jämfört med potentiella skador på andras egendom är drönarens värde väldigt litet. Vill du ha ersättning för drönaren om du kraschar så har vissa tillverkare det. Har du en drönare från DJI så finns en form av utökad garanti, DJI Care Refresh.

Du som däremot använder drönare i din verksamhet måste enligt lag teckna en försäkring.

Min rekommendation är att först och främst kontakta Gefvert, som har lång vana av att försäkra fotoutrustning. De har ett samarbete med Svedea gällande drönarförsäkringar.

Läs om Gefverts drönarförsäkring här.


Nu har du koll! Börja med att ladda hem utbildningsmaterialet så är du på gång!

Ta fantastiska bilder från luften

Är du ny med drönare och vill lära dig kompositionsknepen? Kom igång med vår drönarkurs.

Senast uppdaterad: 5 december 2023